Om olika slags former av inlärning

om-inlarning.jpgÄven om vi människor inte fått några nya egenskaper under tiden tekniken vuxit fram så har vi som sagt en nästan obegränsad förmåga att anpassa oss till och lära in nya saker. Så också när det gäller att köra bil.

Det gäller dock att lära sig på rätt sätt och undvika de "blindskär" som är förenade med vissa inlärningsmetoder. Vi ska här titta lite närmare på de olika inlärningssätten.

Ytinlärning
För att bli en bra förare måste du ha gedigna teoretiska kunskaper och väl förankrade praktiska färdigheter. Mekaniskt inlärda, tunna oreflekterade kunskaper och färdigheter (ytinlärning) glöms fort och kan i bästa fall räcka till att klara ett körkortsprov, men ger inte den förståelse för trafikens samspel som behövs för att bli en säker förare. För att bli en bra bilförare krävs djupinlärda kunskaper och färdigheter.

Djupinlärning
Djupinlärning är att tränga djupt ner i kunskapsstoffet, att ta reda på bakgrunden till varför regler och märken finns och för-söka att finna orsakerna till varför trafikanter beter sig på olika sätt i olika situationer. Djupinlärningen skapar förståelse för trafikens problem och respekt för reglerna.

Överinlärning

Kunskaper och färdigheter har en benägenhet att minska och kan efter en tid försvinna helt. Glömskan är ett skäl att lära sig mera än vad man exakt behöver kunna för tillfället (överinlärning).

Bilkörningen bygger i stor utsträckning på att man ska kunna handla automatiskt. Inlärningen sker genom att man medvetet handlar efter ett visst mönster. Så småningom utför man handlingen automatiskt. Överinlärning behövs för att "mönstret" ska fungera även om föraren har en dålig dag eller hamnar i kritiska situationer där tidsmarginalerna är små. Överinlärning behövs också för att man ska kunna ta ett uppehåll i bilkörandet under en tid utan att tappa för stor del av färdigheterna.

1 feb 2013

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)